den 31 maj 2008
den 30 maj 2008
den 28 maj 2008
Chinatown i SF
den 27 maj 2008
den 26 maj 2008
den 25 maj 2008
den 23 maj 2008
i soffan
Läser en god bok i soffan! Jag har en cool mormor, varje jul ger hon mig en bok hon tycker jag ska läsa och eftersom hon varit bibliotekarie har hon bra koll. Så nu läser jag Martha, av fjorårets nobelpristagare.
Ett lågtryck med storm, regn och åska har dragit in över San Diego. Det innebär en sådan där härlig doft av sommarregn och en massa oorganiserade nerblåsta löv på de annars så välsopade trottoarerna. Vi njuter i fulla drag av de vackra molnen och de svala vindarna. Förra helgen var det 35 grader och vi fick svalka oss i havet, så detta är en skön kontrast. Vi hopps dock att solen hittar tillbaka till på måndag då vi väntar en hel del Sverigebesök. Ty Sverigebesökarna brukar inte tycka att regn är lika spännande och uppfriskande som vi har börjat göra!
den 21 maj 2008
den 20 maj 2008
Har aldrig funderat på sådant förr
Vi har lärt oss mycket här. Innan vi flyttade hit förstod vi ju att vi skulle lära oss mycket av en sådan här resa, men vi har lärt oss saker som vi nog aldrig skulle drömma om att lära oss.
Vi har lärt oss hur bra och dåliga surfvågor ser ut, att se och känna på vattnet var det finns strömmar, vi har lärt oss hur man tar sig ur strömmar och har själva hjälp en tjej som vi insåg fastnat i en ström.
Vi har lärt oss att delfinerna oftast är vid en flock fåglar, vi har lärt oss känna igen ljudet av delfiner när vi är i vattnet och lärt oss att se att det med största sannolikhet är en delfin och inte en haj.
Vi har lärt oss att pelikaner dyker rakt ner i vattnet som missiler med sina långa näbbar då de fångar fisk och att de inte kan börja flyga direkt från vattnet utan måste springa ett par meter på det innan de lyfter. Vi har av denna anledning lärt oss att det är skönast att inte ha pelikaner bredvid sig när man surfar.
Vi har lärt oss att man gör bäst i att släpa fötterna i sanden då man går i vattnet om man inte vill blir huggen av en stingrocka. Detta fick vi tyvärr lära oss den hårda vägen.
Vi har lärt oss höra skillnad på sjölejon och sälar, att se skillnad på sjölejon och sälar.
Vi vet varför sjölejon simmar med fenan ovanför vattenytan ibland och därför kan se ut som en haj.
Vi har lärt oss hur små kolibri låter och att palmer kan blomma.
Vi hade igen aning om att vi skulle lära oss sådana här saker och har aldrig förr i livet funderat på det, men vi har väl inte haft någon anledning.
den 14 maj 2008
den 11 maj 2008
Jury duty
Fick ett sånt här brev med posten idag: "SUMMONS FOR JURY SERVICE", blev först lite orolig att det var JAG som hade kallats inför jury på något sätt men det var det som tur inte. I USA måste alla medborgare göra "jury duty" dvs sitta i en jury och avgöra om den åtalade ska bli friad eller inte. Det är så systemet fungerar här, så har vi ju det inte hemma. Först blir ett gäng personer kallade helt slumpvis (i mitt fall från körkortsregistret), sen väljer advokaten och åklararen (tror jag) tillsammans ut en jury som ska sitta och lyssna på argumenten för och emot den åtalade i hela rättegången som kan ta flera veckor beroende på fallet. Sen ska man överlägga tillsammans och komma fram till "Guilty" eller "Not guilty", precis som i filmerna.
Hade ju varit riktigt fräckt (och lite läskigt, att dömma någon) om jag hade fått vara med om det men det är bara amerikanska medborgare som får sitta i en jury, de bara skickar ut papperna till alla i registret och sen får man skicka tillbaka det om man inte e godkänd.
den 10 maj 2008
Sol och soppa
den 7 maj 2008
Förvirrad
Vi har varit hemma i Sverige en sväng nu, där av blogguppehållet. Vi har umgåtts intensivt med vänner och släkt. Det har varit riktigt härligt!
Men att komma hem till Sverige denna gång var annorlunda än det någonsin varit tidigare. Jag var inställd på att den där känslan av att ”allt är precis som vanligt och att det inte känns att man varit borta” skulle komma så snart vi landade på Kastrup.
Men det läskiga var att den känslan kom väldigt sent. De första dygnen var det en enormt förvirrad känsla.
Frågor som ”har jag bott här?” ”ska jag bo här?” ställdes i huvudet.
Och folk betedde sig så konstigt, men det var ingen mer än jag som reagerade på det!
Jag kände mig inte lika hemma som jag alltid gjort tidigare och som jag var helt inställd på att göra. Och jag uttryckte flera gånger San Diego som ”hemma” utan att själv reagera på det.
Det var väldigt skönt när Micke utan att ha pratat med mig berättade att han upplevde samma sak. Denna känsla satt bara i 2 dygn och efter det återkom hemma känslan snabbt. I slutet av veckan hade jag anpassat mig så mycket och betedde mig lika ”konstigt” som alla andra malmöbor.
Min stackars hjärna blir däremot lite förvirrad för när vi nu lyckats ställa om till malmöliv så åker vi tillbaka till San Diego, hem. Och faktiskt, det var nästan lite skrämmande att komma till Chicago flygplats och känna sig så hemma där som jag aldrig någonsin har gjort förut. Att komma in i USA brukar vara att all mat ser riktigt äcklig ut, att folk beter sig konstigt och att känna sig långt i från hemma. Men inte denna gång. Denna gång vet man hur folk beter sig och känner sig hemma med det, man förstår hur de tänker, man vet vad man kan hitta på mathyllorna och har lärt sig vad man gillar.